We don’t serve small talk.

Det oväntade i detta var egentligen inte alls oväntat, utan känns väldigt självklart så här med facit i hand. Du beskrev det väldigt väl när du introducerade kvällen: Att maten inte är fokus här, utan samtalet. Maten är bara ett slags ”food for thought”. Det var en väldigt tillåtande och följsam struktur – med den inledande manualen för samtalet, som var väldigt snygg rent visuellt och olika frågor som avlöste varandra, men som ändå på nåt sätt rörde sig kring eller berörde samma kärna – oss människor och våra drömmar, ambitioner, förväntningar, förhoppningar. 

Ylva Källman

Det var nice att jag inte visste allt för mkt innan om vad som skulle hända. Det gjorde allt mer spännande. Jag tyckte verkligen om helheten och detaljerna. Frågorna var superbra, fast dom var olika så kändes det otroligt genomtänkt med flödet och det passade bra ihop. Frågorna bidrog till reflektion kring saker jag aldrig har tänkt på innan. Vilket är fantastiskt och utvecklande.

Sandra Jönsson

Det mest oväntade var att jag inte kunde styra samtalet dit jag ville utan tvingades tänka utanför boxen och använda mig av dina frågor. Detta var väldigt positivt. Att lära känna människor är alltid spännande och kul. Dessutom kändes allt lagom. Maten var god. Tempot och stämningen var avslappnad.

David Svensson

Jag förundras över hur tryggt och avspänt det kändes, trots hemliga moment och nya människor. Du är mycket skicklig på att skapa en trygg struktur och en tillåtande atmosfär. Det var en annorlunda, men skön känsla i kroppen på hemvägen. Inte alls lika trött som jag brukar bli av samtal. Jag kan snarare se något återhämtande i denna form. En häftig känsla att få möta en annan människa i detta format och att få förmånen att själv testa nya tankar och att verkligen bli lyssnad på. 

Eva Marminge